Definition av behovsbedömningsverktyget:

Behovsbedömningsverktyget har utvecklats med utgångspunkt i mänskliga rättigheter och används i AMiD-projektet för att bedöma migranter med funktionsnedsättning. Behovsbedömningsverktyget följer principerna i UNCRPD i ett försök att prioritera individens behov och önskemål vid bedömning av funktionsnedsättning. Frågorna i behovsbedömningsverktyget är därför utformade och utvecklade på ett användarvänligt och tillgängligt sätt så att individen ska få möjlighet att göra sin röst hörd. Behovsbedömningsverktyget möjliggör effektiv samordning, informationsdelning, utvärdering, jämförelse och analys i hela Europa.

Principer

1. Mänskliga rättigheter: Behovsbedömningsverktyget anses utgöra ett instrument som bidrar till att främja mänskliga rättigheter. Verktyget ska inte ses som ett medicinskt urvalstest utan snarare som ett verktyg som utgår från mänskliga rättigheter och följer principerna i UNCRPD, där individens behov och önskemål står i centrum för synen på funktionsnedsättning.
2. Tvärvetenskaplig metod:Behovsbedömningsverktyget har utformats och utvecklats för att vara så tillgängligt och användarvänligt som möjligt. Denna metod säkerställer att olika yrkesprofiler kan anta och använda behovsbedömningsverktyget i sitt dagliga arbete.AMiD-utbildningsmodulerna innehåller mer information om ”funktionsnedsättning” och ”migration” så som de används enligt behovsbedömningsverktygets principer och allmänt i AMiD-projektet..
3. Humanistiskt: Frågorna i behovsbedömningsverktyget är öppna. Det ger migranter möjlighet att uttrycka sina behov och önskemål utan att känna pressen av att besvara ”direktare” frågor. Migranter kan på så vis känna sig bekvämare i en vänligare miljö där de kan berätta om sin personliga bakgrund under mindre formella omständigheter.

Vad är behovsbedömningsverktygets syfte?

Mångfalden i EU:s demografiska landskap ökar till följd av växande migrant- och flyktinggrupper, där en viktig minoritet utgörs av personer med funktionsnedsättning. Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innefattar personer med funktionsnedsättning ”bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra” (UNCRPD, 2006, artikel 1 punkt 4).

AMiD-projektet kommer att underlätta systematiseringen av en gemensam bedömningsmetod i Europeiska unionen för migranter med funktionsnedsättning samt förbättra samarbetet mellan lokala myndigheter och icke-statliga organisationer.

Varför har vi utvecklat detta verktyg?

Behovsbedömningsverktyget är en interaktiv plattform avsedd att identifiera migranter med funktionsnedsättning när de anländer till Europeiska unionen. Behovsbedömningsverktyget har följande syften:

• Hjälpa icke-statliga organisationer och lokala myndigheter att bedöma och på lämpligt sätt stödja migranter med funktionsnedsättning i EU.
• Förbättra registreringsprocessen, eftersom det kan användas i alla skeden av asyl- och/eller mottagningsprocessen.
• Öka kunskaperna och svarsförmågan hos olika yrkesgrupper som arbetar med migranter och/eller personer med funktionsnedsättning.
• Säkerställa tillgång till lämpliga stödtjänster.

Behovsbedömningsverktyget är avsett att hjälpa EU och EU:s medlemsstater att genomföra sina skyldigheter enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, direktivet om normer för mottagande (2013/33/EU) och direktivet om asylförfaranden (2013/32/EU):

• Identifiering ska ske inom en rimlig tidsperiod efter att en ansökan om internationellt skydd har gjorts och ska ske löpande (artikel 22 i mottagandedirektivet (omarbetning) och artikel 24 i asylförfarandedirektivet [omarbetning]).
• Medlemsstaterna har sedan skyldighet att beakta den specifika situationen hos sökande som har särskilda mottagandebehov (artikel 21 i mottagandedirektivet [omarbetning]) och behöver särskilda förfarandegarantier (skäl 29 i asylförfarandedirektivet [omarbetning]). Verktyget kan införlivas av medlemsstaterna inom ramen för en mer omfattande identifieringsmekanism. Användningsmetoden beror på nationella system och behov. (Källa: IPSN-verktyget)

Vem bör använda verktyget?

Ansvarig person
Begreppet ”ansvarig person” används allmänt för att omfatta alla personer som potentiellt kan vara inblandade och ha kontakt med en sökande under intervjuförfarandet för internationellt skydd. Begreppet kan bland annat omfatta personer som utför registrerings- eller mottagningsuppgifter eller socialarbete, handlägger ärenden hos behörig myndighet, arbetar direkt med migranter och leder/administrerar icke-statliga organisationer samt offentliganställda och volontärer. Expertkunskaper inom medicin, psykologi och andra relaterade områden behövs inte för att använda verktyget. Verktyget är särskilt utformat för att identifiera personer med funktionsnedsättning. Identifieringen är därför endast preliminär och kan behöva hänvisas till en specialist för uppföljning. Verktyget anförtros dessutom till en enskild ansvarig person och därmed rekommenderas en tvärvetenskaplig metod för identifiering och stöd som innefattar en rad andra experter på olika områden, vilket även betraktas som god praxis. Det kan även vara till nytta för andra som i sin yrkesroll har kontakt med personer som söker internationellt skydd. Intervjuaren kan inte anses ansvarig om personen som intervjuas ger missledande eller felaktig information.

Hur används verktygets olika delar?

Vi har utformat verktyget främst för identifieringsprocessen och för ett holistiskt och humanistiskt stöd till sökande. Behovsbedömningsverktyget kan användas på olika sätt beroende på ärendet, typen av information man redan har och syftet med identifieringen. Fokus i behovsbedömningsverktyget är både att samla in information om antalet sökande som går igenom identifieringsprocessen och att hjälpa dem genom tillgängliga tjänster. Steg 1 skulle därför vanligen vara att använda indikatorerna. Börja med att bekanta dig med verktyget. I detta skede uppmuntrar vi dig i egenskap av ansvarig person att skapa en vänlig miljö för intervjun genom att tala med sökande i mindre formella ordalag. Du kan till exempel fråga om deras personliga bakgrund (fråga 1) för att ge dem möjlighet att uttrycka sig öppet. Det är även viktigt att komma ihåg att du inte behöver ställa alla frågor som finns. Om du till exempel anser att du har fått nödvändig information om sökandens bakgrund eller sökanden inte vill ge ytterligare information kan du hoppa över en fråga och fortsätta till nästa genom att trycka på knappen Nästa.

Då behöver du göra en bedömning baserat på informationen du har samlat in i ärendet, annan information du kanske redan har samt dina aktuella kunskaper och din erfarenhet genom att gå igenom alla indikatorer och skapa en slutrapport (steg 2). Beroende på din roll i asylsystemet kan du sedan föreslå en relevant organisation från listan i verktyget för bästa möjliga stöd till den sökande (steg 3). Kom ihåg att gå igenom ärendet med sökanden i slutet av intervjun som en del i processen (steg 4).

Identifiering och bedömning ska ske individuellt. Verktyget är utvecklat för att identifiera individer med funktionsnedsättning och ge praktisk hjälp under identifieringsprocessen. Syftet är därmed inte att placera sökande i särskilda kategorier eller ge en universallösning för alla möjliga behov, utan istället att vägleda användaren i en process där han/hon kan säkerställa att den enskilda sökandens individuella behov bedöms samt föreslå en lämplig organisation för att stödja personen. Beroende på dina behov som användare och huruvida identifiering redan har ägt rum kan du använda frågorna (indikatorerna) eller gå direkt till den aktuella kategori och det stödskede som du är intresserad av.

En rapport som kan skrivas ut: När du anser att du har samlat in all information du behöver kan du spara eller skriva ut en rapport med en sammanfattning av identifieringsinformationen och en beskrivning av möjliga åtgärder.

Mer information om projektet finns här.